Stadsborna

Personuppgifter och kyrkogårdarna

Personer i böcker och skrifter 

Förutom i källmaterialet (t. ex. kyrkböckerna) kan man även hitta mycket om äldre tiders falubor i litteraturen. 

Karl Gustaf Hildebrands bok om Falu stads historia ger en utförlig bild av 1600-talets Falun och de mera kända dåtida invånarna. Jacob Ingelssons Berättelse om Stora Kopparberget berör både 1600- och 1700-talen. Personer från 1700-talet kan man även hitta i Birgitta Ericssons och Sten Lindroths böcker. I senare tider finns det bl. a. flera olika porträttgallerier utgivna. En intressant källa är tillfällesskrifterna, t. ex. födelsedags- eller bröllopsdikter och likpredikningar från 1700- och 1800-talen. Sådana kan sökas på personnamn och ämnesord i bibliotekets datakatalog. 

Komminister Eric Hammarströms otryckta samling av biografiska uppgifter om 1700-talets falubor finns i Helmer Lagergrens samling i Falu stadsbiblioteks arkiv.

 

Kyrkogårdarna 

Den äldsta av Faluns kyrkogårdar är den som ligger runt Kopparbergs kyrka. Här fick de tidiga "stadsborna" sina sista vilorum redan under medeltiden. Även runt Kristine kyrka finns en kyrkogård, som kom till samtidigt med kyrkan på 1650-talet. 

I mitten av 1800-talet började Kristine kyrkogård bli för trång. Kristine församlings nya kyrkogård i Kämparvet (vid Promenaden) anlades på 1850-talet och ytterligare en ny kyrkogård (Norslunds) invigdes 1885. I Stora Kopparbergs församling anlades en ny kyrkogård vid Hästberg år 1886. Skogskyrkogården invigdes 1938. 

Flertalet av gravarna från äldre tid är borta sedan länge. De flesta stadsborna fick nog aldrig någon gravsten utan begravdes anonymt. Kanske satte man upp ett enkelt träkors eller planterade en buske på platsen. Från 1800-talet finns ett antal gravstenar och gravkors efter förmögnare familjer bevarade. En del av dem är registrerade och avfotograferade i Sveriges Släktforskarförbunds gravstensinventering:
Gravstensinventeringen

 Personer begravda på kyrkogårdarna i Falun i nyare tid finns registrerade och registreras fortlöpande på webbsidan Svenska gravar:
svenskagravar.se

 Under 1600- och 1700-talen gravsattes många förnämare stadsbor under golvet i kyrkorna. Ritningar över dessa gravar finns i komminister Eric Hammarströms verk ”Äldre och nyare märkwärdigheter wid Stora Kopparberget” från 1789. (Se pdf-filerna). I några fall finns epitafier (minnestavlor) uppsatta på en vägg eller pelare i närheten av graven. Dessa finns avfotograferade i verket Sveriges kyrkor. Några mycket gamla gravstenar finns också bevarade.

 

 

Litteratur:

Dalarna i porträtt och bild 1925. (1926).

Ericsson, Birgitta, Bergsstaden Falun 1720-1769 (1970).

Hildebrand, Karl-Gustaf, Falu stads historia till år 1687. 1-2 (1946).

Ingelsson, Jacob, Berättelse om Stora Kopparberget år 1716. (1913).

Lindroth, Sten, Gruvbrytning och kopparhantering vid Stora Kopparberget intill 1800-talets början. 1-2. (1955).

Porträttgalleri från Dalarna 1935. (1935).

Svenskt porträttgalleri (48 band, 1895-1913). Omfattar olika yrkesgrupper. Finns även digitalt:
Svenskt porträttgalleri

Sveriges kyrkor Dalarne 2:1. Falu stads kyrkor. (1941).

Målat porträtt (svartvit bild) av Johan Magnus af Nordin, landshövding i Kopparbergs län 1790-1812
Johan Magnus af Nordin, landshövding i Kopparbergs län 1790-1812

  1. Kartor

    Gamla kartor över Falun.

  1. Vem bodde var?

    De sociala skikten; kyrkböcker, skattelängder och fastighetsböcker.

  1. Gårdarna

    Gårdshandlingar och byggnadsinventeringar