Hur bodde man?

Olika gårdstyper i Falun, samt källmaterial

Svartvita foton av Gruvarbetargårdar på Elsborg, samt Åsgatan omkring år 1900
Gruvarbetargårdar på Elsborg, samt Åsgatan omkring år 1900

Etnologen Sigurd Erixon beskrev i uppsatsen "En färgargård i Falun" (1941) sju olika gårdstyper i Falun:

Ämbetsmannagårdar: Ofta byggda i sten eller tegel och rikt utrustade med ekonomibyggnader och hus för lanthushåll i staden. Exempel: Prostgården och rektorsgården vid Åsgatan.

Storborgargårdar: Avviker till typen inte nämnvärt från föregående grupp. Oftare byggda i trä, kan man kanske tillägga. Exempel Küselska gården vid Trotzgatan.

Bergsmansgårdar: Ofta en större timrad gård. Exempel: Dikmanska gården vid Stigaregatan.

Gruvarbetargårdar (Erixon kallar dem gruvdrängsgårdar): karaktäristiska för Gamla Herrgården och Elsborg. Mindre eller större, ibland avdelade med en särskild bakgård för boskapen. Sådana gårdar har också innehafts av småhantverkare och arbetare av annat slag. På de större gårdarna bildar husen en krans kring gårdsplanen, till vilken man kommer genom ett överbyggt portlider. De mindre gårdarna har oftast mycket små boningshus, ett eller flera på samma tomt, ofta med gavlarna mot gatan eller byggda i vinkel. Mot gatan brukar det finnas ett högt plank med portar. Exempel: Karlströmska gården vid Gruvgatan.

Handelsgårdar: Ofta bebyggda med boningshus i empirestil och utrustade med lantbruksbyggnader och magasin. Exempel fanns tidigare vid Falugatan och Stora torget.

Hantverkargårdar: Ett exempel var Herdins färgargård i kv. Fisktorget (nedbrunnen 1981).

Färdgårdar: Fanns på många ställen i staden. Där fanns övernattningsplatser för bönderna från dalasocknarna och deras hästar när de kom till Falun för att vara med på marknader. 

De bästa källorna för att se hur gårdarna såg ut är (förutom ritningar) brandförsäkringar och bouppteckningar.

 

Brandförsäkringar 

Brandförsäkringar från Brandförsäkringsverket och Tarifföreningen finns scannade och sökbara i SVAR/Digitala forskarsalen i bibliotekets släktforskardatorer. Till brandförsäkringarna finns också en särskild kartdatabas. (Endast ett fåtal kartor från Falun). I stadsbibliotekets släktforskarrum finns även en pärm med fler mikrofilmade brandförsäkringar från Falun 1828-1833 (Städernas allmänna brandstodsbolag) och 1899-1921 (Tarifföreningen).

 

Bouppteckningar 

En allmän lag om skyldighet att upprätta bouppteckningar efter avlidna trädde i kraft 1734. Äldre bouppteckningar innehåller detaljerade förteckningar över kvarlåtenskapen och ofta även beskrivningar av gårdar och hus. Det finns dock inte bouppteckningar efter alla avlidna personer i äldre tid, möjligen beroende på att de inte arkiverades. Bouppteckningar från Falun finns att läsa i bibliotekets släktforskardatorer hos både Arkiv Digital och SVAR/Riksarkivets digitala forskarsal.

Bouppteckningar med utförliga beskrivningar av gårdar, se pdf-filen: Bouppteckningar med gårdsbeskrivningar

 

Arkiv Digital (AD Online):

Bouppteckningar 1727-1949 Falu rådhusrätt och magistrat.

SVAR/Riksarkivet Digitala forskarsalen:

Bouppteckningar 1727-1841 Domstolsarkiv, Falu rådhusrätt och magistrat.

Personregister till bouppteckningarna finns hos SVAR under fliken Nationell Arkivdatabas/Register bouppteckningar Falun. 

Ett mindre antal bouppteckningar från Falun finns även hos SVAR i databasen Bouppteckningar.

Litteratur:

Erixon, Sigurd, En färgargård i Falun. (Ur: Folk-liv (1941), s. 5-22).

Stenklo, Aina, Arbetaren i hemmiljön; Livsföring; Arbetaren i samhället. Ingår i uppsatsen Silversmältningen i Falun, i Med hammare och fackla 21 kap. 7. (1958).

  1. Kartor

    Gamla kartor över Falun.

  1. Vem bodde var?

    De sociala skikten; kyrkböcker, skattelängder och fastighetsböcker.

  1. Gårdarna

    Gårdshandlingar och byggnadsinventeringar